Kapitel 11 - Pizza

Tidigare
"What were you and Louis talking about?" frågade jag henne och hon blev tyst en stund.
"Well...We wont see eachother any more...." sa hon sedan.
"Why?" frågade jag.
"Because...We want the best for you and Harry I mean we would ruin evrerything" sa hon.
"No and besides it's nothing going on betwen me and Harry"
"Yet!" sa Lucie och flinade.
"Everyone thinks that you two guys would make a good couple!" la Lucie till och hon log vänligt mot mig. Jag och Harry...Kanske det skulle vara något men vem är jag gemfört mot alla andra tjejer han kan få....Ingenting...
När vi kom hem från spat åkte Lucie iväg till något möte och jag gick upp på mitt rum. Jag tog min data och satte mig i sängen och öppnade locket. Jag gick in och kollade lite på facebook inte för att jag normalt är en sån person som loggar in på facebook men i detta fal hade jag inget bättre för mig att göra. Jag gick in på mina gamla klasskamratesrs bilder och såg hur alla hade bombat med hur dom saknar sommaren,hatar skolan och framförallt att dom inte är singlar längre. Nästan alla var nu upptagna och själv satt jag här och kollade på deras bilder,statusar och var helt forever alone. Men anledningen att jag är ensam kan nog vara att jag inte vill göra något åt det. Senaste gången jag försökte blev jag full,kunde inte gå på ett tag men pratade och var med Harry i nästan en hel dag. Det var underbart om jag ska vara ärlig. Vi hade så roligt under den tiden även om orsaken vi var med varandra inte var den bästa. Jag helt ensam och full hittad av Harry som tog hem mig till sitt hem över natten. Han sov på soffan undertiden jag fick ta hans säng och Lucie och Louis hade gjort något som jag inte ens vill tänkte på. Men Lucie's liv var så. Hennes killar var one night stands och inget mer. Jag loggade ut och gick in på skype och såg att mina föräldrar var online. Jag ringde upp dom och samtalet började. Det var ungefär en vecka sen jag senast hade pratat med dom.
"Hi honey!" svarade min mamma glatt.
"Hi mum!" svarade jag tillbaka.
"Roger! Emeli is on skype come over here!" roppade min mamma och min pappa kom med i bilden.
"Hi sweetie!" sa han och vinkade glatt mot mig.
"Hi dad!" sa jag och vinkade tillbaka.
"What have you done in London so far?" frågade pappa och jag tänkte genast på festen som jag inte tänker nämna.
"Just been at school and shopping not much really" svarade jag bara kort.
"How's Lucie?" frågade mamma.
"She's fine" 
"Where is she?" frågade mamma oroligt.
"At a meeting she has a jobb" svarade jag lugnt för att lunga ner min mamma. Hon är riktigt överbeskydande ska ni veta.
"Oh but that's great!" sa hon och jag nickade.
"Meet any new friends?" frågade min mamma oroligt.
"Yes" svarade jag glatt och min mamma och pappa kollade med riktigt stora leenden på mig.
"What's the name of the friend or friends?" jag skrattade lite .
"Perrie,Jesy,Leght-Ann and..." jag funderade om jag skulle nämna Harry.
"And who?" frågade mamma.
"Just a boy" svarade jag snabbt och kollade på mig med ett flin.
"The boys name?" frågade mamma snabbt efter.
"Harry...but it's nothing going on between us" svarade jag efter ett tag och min dörr öppnades och in stack Lucie in sitt huvud och la till.
"Yet!" innan hon stängde dörren och gick.
"Mabey Lucie is right huh?" frågade pappa.
"Just stop I call you later bye!" jag ville inte att mamma och pappa skulle ställa mer frågor om Harry och jag tryckte på den röda knappen som avbröt samtalet. Jag stängde ner mitt data lock och Lucie öppnade dörren och kom in.
"Want pizza?" frågade hon och jag nickade och följde efter henne till köket.
 
Jag och Emeli satt vid matbordet och åt pizza. Det var ganska tyst. Lite halv awkward. 
"You know that you and Louis would be a cute couple" sa Emeli lite tyst. Jag började tänka på det. Vi skulle se söta ut. Men det spelar ingen roll. 
"Okay... so?" sa jag 
"I just tought that... You shouldn't ignore each other becuse of me and Harry, I don't even think that something will happend between us and they seem to be good friends" sa hon. 
"It is a reason that it's named one night stand" sa jag kort. 
"If you are gonna keep going like that then you will be alone all your life!" skrek Emeli på mig. 
"I will rather be alone instead with some yerk!" skrek jag tillbaka. Jag började tänka på det som hände i mitt tidigare liv. 
"Every guy isn't a yerk!" skrek hon. Det märktes att hon var upprörd. 
"How many guys have you been with in your life huh!?" skrek jag. Hon skulle aldrig förstå. 
"That dosen't matter!" skrek hon
"Oh so you know everything about guys!? I have been with so many and I can say one thing, every guy is the same!" skrek jag
"No but I don't want you to be alone you hole life!!" 
"I rather want to be alone then raped!" skrek jag sen sprang jag upp till mitt rum och låste dörren så inte Emeli skulle kunna komma in. Jag gick in till mitt badrum och låste den dörren bakom mig också. Jag försökte inte att gråta. Jag tog fram en vodka flaska som jag har gömt in mitt badrum så jag skulle kunna dricka innan jag går och lägger mig. Jag har inte rört den ända sen Emeli kom hit. Den var nästan hel full. Jag tänkte på Emeli... Är det verkligen värt att dricka just nu? Äh jag behöver det. Jag halsa ner drickan. Jag drack inte allt på en gång om ni tror det. Jag la mig i mitt badkar. Innan jag somna så hade jag druckit upp allt. 


Kapitel 10 - Spa day!

Tidigare
"Ehm Lucie can I talk to you a sec?" fråga Lou lite nervöst. 
"Sure" sa jag och så gick vi in till hans rum. 
"What do you wanna talk about?" fråga jag honom lite irriterat. 
"Us" sa han snabbt tillbaka. 
"Why? Theres nothing to talk about" sa jag enkelt.m
"What about last night? Is that nothing?" sa han och det märktes att han var arg.
"Yes, why would it mean something? We don't even know each other" sa jag tillbaka
"I know but we are probably gonna spend some time togheter if there is gonna happend something between Harry and Emeli" sa han
"We don't know that for sure and we don't even have to meet each other" sa jag tillbaka argt. 
"Okay just go then" sa han irriterat. 
"I will" sa jag och så gick jag ut ur rummet och smällde igen dörren. Jag vill bara komma här ifrån nu. Jag vill aldrig mer se honom igen. Det är därför jag aldrig pratar med mina one night stands. Jag drog med Emeli ut och så gick vi till min bil. Vi hoppa in och så åkte vi hem. Hon frågade inte mig om något. Hon förstog väll att jag ville vara ifred. 
Jag satt vid frukost bordet och vänta på Emeli. Det är typ första gången jag är vaken före henne. Idag tänkte jag i alla fall ta med Emeli på spa. Jag hoppas att hon vill. Jag började bli lite otålig. Jag ställde mig upp och så gick jag tills hennes rum. Jag gillar vad hon har gjort med sitt rum, det är mysigt liksom. Jag knacka på hennes dörr så jag inte skulle störa. Hon svara inte. Jag öppna dörren och gick in. Det var mörkt i hennes rum och hon ligger och sover i sin säng. Jag funderade på hur jag kunde väcka henne på ett bra sätt, så inte skulle somna om igen. När jag var i hennes ålder sov jag typ hela tiden, nej kanske inte hela tiden men mycket. Jag var omöjlig att väcka. Jag vet inte riktigt hur Emeli är... Jag tog tag i hennes täcka och drog bort det. 
"Wake up because I have a suprise for you" sa jag. Hon bara mummlade något oförståligt tillbaka. 
"What??" sa jag en aning förrvirat. 
"I'm coming just get out" sa hon högre. Jag tog med hennes täcke så hon inte skulle få för sig att somna om. Jag la täcket i mitt rum så länge sen gick jag tillbaka till köket. Jag älskar den här lägenheten så mycket. Jag är glad att mina föräldrar köpte den fast det var inte så kul att få bo helt själv, visst det var skönt ibalnd men det var också ensamt. Jag saknar mina föräldrar mycket. Jag har inte vågat att ringa dom... Dom är säkert besvikan på mig och jag klarar inte av se deras blickar. Dom har aldrig försökt att ta kontakt med mig. Dom tyckte väll att det inte var någon ide. Så om jag ska få träffa mina föräldrar igen så skulle det nog vara jag som måste ta upp kontakten. Jag är inte beredd på att göra det på en lång tid. 
"Lucie??" sa Emeli och väkte mig upp från mina tankar. 
"What?" sa jag frågandes tillbaka. 
"What is the suprise?" sa hon lite irriterat. 
"We are going to the spa today" sa jag och log mot henne. 
"Really?" sa hon förväntas fullt. 
"Yes" sa jag tillbaka. 
"When will we go?" fråga hon
"Hmm, about an hour so get ready" sa jag
"What should I bring?" sa hon
"You have never been to the spa?" fråga jag chokat och hon skaka på huvudet. 
"Okay but bring a bikini and I will take the rest that we will need, we will get some things at the spa" sa jag och hon nicka. Hon tog en macka och sen så gick hon upp till hennes rum och började göra sig i ording. Jag gick till mitt rum och packa ner det vi behövde sen så satte jag mig ner och bara tog det lungt. I vill spendera lite tid med henne innan jag ska åka till Thiland och Frankrike. 
"Can we go now?" hörde jag Emeli säga. 
"Sure" sa jag och så ställde jag mig upp. Jag tog väskan och så gick vi ut. Vi hoppa in i min bil. Jag starta bilen och så åkte vi iväg. Jag bytte radio kanal för dom här låtarna sög. "Here's the song from the boyband One Direction what makes you beautiful that you have asking for" sa killen på radion. Jag och Emeli kolla på varandra. 
"Have you heard this song?" fråga jag henne. Hon skaka på huvudet. Bara för det var jag tvungen att höja volumen. Jag gillar den här låten. Jag söng med. 
"You don't know oh oh you don't know you're beautiful" sjöng jag högt. Emeli bara skratta åt mig. När låten var slut så sänkte jag volumen. 
"What do you think? Are they good?" fråg jag henne. 
"I like the song but ehm maybe not my style" sa hon lite osäkert. 
"Okay, what do you like for music?" fråga jag nyfiket. 
"Songs that coms from your heart, songs that discribe what you feel" sa hon och jag nicka. Vi var framme. Vi hoppa ut. Emeli kolla runt lite. 
"Come" sa jag och hon nicka. Vi gick in i huset. Emeli kolla imponerat runt. 
"Hello Lucie it was a while ago" sa hon i reception/ kassan. 
"Hi, yeah I know but I'm here now" sa jag och hon skratta lite. 
"Yeah, is that your friend?" fråga hon och mena Emeli. 
"Yes, her name is Emeli" sa jag och hon nicka. 
"You can come with me here" sa hon och vi båda följde efter henne. 
Vi gick i en koridor och till slut var vi i ett rum med 2 liksom som bord fast ändå sängar med en konstig grej där fram. Den såg ut som en ring.
"Just take of your clothes and in about 5 minuits ther will be here 2 guys who are gonna take care of you" Lucie nickade mot henne och sen gick hon ut ur dörren.
"Uhm Lucie are we gonna like just....lay naked on thos tables?" jag kollade osäkert på henne. Jag hatade min kropp! Jag var inte nöjd med mitt utsende på något vis och tänkte verkligen inte lägga mig naken på ett bord. Inte med självkännsla som inprincip inte finns.
"No stupid!" hon räckte mig en handduk. Jag kollade konstigt på henne. 
"Just...." sa Lucie bara innan hon tog av sig. La sig ner på mage på bordet och la handuken över sin rumpa och ben och la ner ansiktet i ringen. 
"Do this" sa hon och jag härmade henne. Snart kom det två riktigt snygga killar in i vit t-shirt och svarta byxer och började så kallat "masera" min och Lucie's rygg. I början var det obehagligt när han arbetade sig nedåt men tillslut slappnade jag av och njöt sedan resten av tiden. Det kändes konstigt att ha ett par manshänder på sin rygg liksom. Sedan gick dom ut och vi satte på oss våra bikinis och tog på oss varsin morgonrock innan vi skulle till ett nytt rum som hade 2 stora badkar med massor av tända doftljus och rosenblad som flöt på vattnet. Det lucktade jordgubbar blandat med roser och det var ganska mörkt i rummet. Lucie steg in i den ena och jag i den andra. Vi var tysta en stund innan jag sa något.
"This is awesome!" sa jag och hon skratta lite.
"Yeah it relly is!" sa hon.
"What were you and Louis talking about?" frågade jag henne och hon blev tyst en stund.
"Well...We wont see eachother any more...." sa hon sedan.
"Why?" frågade jag.
"Because...We want the best for you and Harry I mean we would ruin evrerything" sa hon.
"No and besides it's nothing going on betwen me and Harry"
"Yet!" sa Lucie och flinade.
"Everyone thinks that you two guys would make a good couple!" la Lucie till och hon log vänligt mot mig. Jag och Harry...Kanske det skulle vara något men vem är jag gemfört mot alla andra tjejer han kan få....Ingenting...

Lite sent ute men här har ni det! 

Kapitel 9 - I Will

Tidigare
"So why are you girls here?" fråga Louis. Jag tänkte svara men Harry var snabbare. 
"Well I took Emeli here last night and Lucie here slept with you" sa Harry. 
"What?, is this true Lucie?" fråga Louis mig.
"Yep..." sa jag. Det blev lite awkward. Jag kolla på min mobil och jag märkte att jag hade några missade samtal. Jag kollade igenom alla och den senaste var från min chef. Juste jag skulle ju prova kläder idag vid 1. Jag kolla på klockan och den var halv 2. Nu får jag hoppas på att jag inte får sparken. 
"I have to go, I'm late for my job" sa jag och så tog jag på mig mina skor och jacka. 
"You have a job?" fråga Harry förvånat.
"Yep, I'm a victoria secret angel" sa jag och så gick jag ut. Jag märkte att det var inte långt här ifrån så jag kunde gå. Jag ringde min chef och fick förklara allt. Det löste sig och jag fick inte sparken som tur var. 
Lucie gick ut och jag var ensam med Harry och Louis igen. Om bara Perrie kunnde komma hit snabbare...
"So Emeli... do you have any memories from last night?" frågade Louis och kollade vänligt på mig.
"No...."  sa jag lite tyst nästan för mig själv och Louis bara nickade och kollade sedan på Harry med en alvarlig blick. Nej nu förstog jag ingenting. Det vart tyst ett tag innan det knacka på dörren och Harry öppnade och in kom Perrie.
"Feling better?" frågade hon.
"Yeah" svarade jag bara. 
"Well lets get going then!" sa hon och sträckte fram sin hand.
"I can't my legs hurt..." sa jag och hon suckade. 
"How did you get here then? I mean to the kitchen?" skulle hon självklart fråga.
"Ha..." var det ända jag kunnde säga innan Harry avbröt mig.
"I caried her" sa han och Perrie nickade bara. Louis mobil börja ringa och han gick till sitt rum och började prata med någon.
"Well someone needs to take care of you since you can't walk but..." Perrie hann inte säga mer innan hon vart avbruten av Harry.
"I can take care of her" Perrie kollade chockat på Harry.
"Really?! Because I can cancel my plans..." 
"No,no It's fine Perrie I wasen't suposet to do anything today any way" svarade bara Harry. Så jag skulle vara med Harry hela dagen... 
"I can just call Lucie and then..." men Perrie avbröt mig.
"No, Harry will take care of you and later today Lucie can pick you up okay?"
"Yeah and Lucie needs to talk to Louis anyway so..." Perrie kollade förvånat på oss båda. Han var bara tvungen att nämna det.
"What have I missed?" frågade hon.
"Nothing" svarade jag snabbt.
"Well then I better gett going bye!" sa Perrie och gick till dörren och vände sig om och vinkade hejdå till oss innan hon gick. Det vart tyst en stund.
"How about watching a movie?" frågade Harry mig.
"Okey" sa jag och så hjälpte han mig till soffan. Vi satt långt ifrån varandra i soffan antagligen för att vi inte kände varandra så bra. Han satte igång Toy Story.
"Toy Story?" frågade jag och kollade på han. Han log.
"Liam was here" sa han och sen satt vi tyst och kollade på filmen. 
Jag fick prova mass vis med käder, mest underkläder. Jag gick in i lägenheten och så la jag mina nycklar på bordet i hallen. 
"Emeli!?" skrek jag. Hon svara inte, det är konstigt. Jag gick runt i hela lägenheten och leta efter henne. Hon var ingen stans. Det var då jag kom på att hon var säkert kvar hos Harry och Lou. Jag fick lite halft panik. Jag tog mina bilnycklar och halv sprang ut till min bil. Jag försökte komma ihåg vart dom bor. Det tog typ 20 min innan jag var där. Jag hoppa ut ur bilen lite smidigt. Jag låste den i farten sen så gick jag in till byggnaden. Nu skulle jag bara komma ihåg vilken lägenhet det var. Jag fick sms:a Emeli efter ett tag. Jag gick till deras lägenhet och knacka på. Lou öppna dörren. Vi stog och kolla på varandra. Det blev lite awkward mellan oss. 
"Ehm, Emeli is here right?" fråga jag lite tyst. När började jag bli blyg? 
"Yep, you can come in" sa han och jag gick in. Emeli kom till mig. 
"I was worried that you would never come" sa hon och jag skratta lite. 
"No, I would never forget about my favorit cousin" sa jag, jag höll faktiskt på att glömma henne men det behöver inte hon veta... 
"But I'm your only cousin?" sa hon. Jag skratta lite.
"And the only one I need" sa jag och krama henne. 
"Ehm Lucie can I talk to you a sec?" fråga Lou lite nervöst. 
"Sure" sa jag och så gick vi in till hans rum. 
"What do you wanna talk about?" fråga jag honom lite irriterat. 
"Us" sa han snabbt tillbaka. 
"Why? Theres nothing to talk about" sa jag enkelt.m
"What about last night? Is that nothing?" sa han och det märktes att han var arg.
"Yes, why would it mean something? We don't even know each other" sa jag tillbaka
"I know but we are probably gonna spend some time togheter if there is gonna happend something between Harry and Emeli" sa han
"We don't know that for sure and we don't even have to meet each other" sa jag tillbaka argt. 
"Okay just go then" sa han irriterat. 
"I will" sa jag och så gick jag ut ur rummet och smällde igen dörren. Jag vill bara komma här ifrån nu. Jag vill aldrig mer se honom igen. Det är därför jag aldrig pratar med mina one night stands. Jag drog med Emeli ut och så gick vi till min bil. Vi hoppa in och så åkte vi hem. Hon frågade inte mig om något. Hon förstog väll att jag ville vara ifred. 

Kära bloggläsare

Vi kan bara uppdatera när vi har skrivlust då blir kapitlerna mycket bättre! Jag Daria ska till stallet idag och Linn måste plugga men vi ska försöka få ut en del i morgon!
Uppdate:Kommer Del idag!

Kapitel 8 - Bestfriend or what?

Tidigare
Jag började få lite panik. Jag såg Lou så jag gick fram till honom. 
"Have you seen Emeli?" fråga jag honom
"No but Harry was going to take her home" sa han
"Oh thank god" sa jag och pusta ut.
"Did you lost her?" sa han och så flina han mot mig.
"Kind of..." sa jag 
"Why did you bring her here from the first place?" fråga han
"I didn't want her to be alone and she wasn't supposed to get drunk!" sa jag bitchigt och så gick jag där ifrån. Igentligen så borde jag verkligen gå hem och jag funderade på det men... Livet var enklare när jag var ensam. Jag behöver dricka något. Jag gick och satte mig vid baren och precis när jag skulle beställa så sa Lou.
"A drink to the beautiful lade here" jag blev förvånad, jag rodna lite också men jag tror inte att han märkte.
"What do you want from me?" fråga jag.
"I don't know but it is something that tells me to not leave you alone" sa han. Vad menar han med det? Vi prata lite mer och så dansa vi. Vi drack också, we had a good time. 
 
Jag vaknade med en stor huvudvärk. Jag hörde 2 röster prata med varandra. Jag öppnade ögonen och kollade mig runt. Det här var inte mitt rum. Och igår. Vad hände igår? Jag minns knappt någonting. Bara att jag och Lucie dansade på dansgolvet. Jag började tyda rösterna och den ena var Perrie's? Och den andra. En mörk killröst. Harry. Dörren till rummet som jag var i var lite öppet. Jag insåg snart att jag låg i en säng. Ja det här lät ju bra. Det var inte Perrie's säng det vet jag för jag har varit hemma hos henne. Nej det här var någon annans. Jag försökte resa mig upp men det gjorde riktigt ont i huvudet.
"Ouch" sa jag och rösterna slutade prata. Jag höde fotsteg och jag såg hur Perrie kom in.
"Emeli?" sa hon och jag nickade.
"Do you remember anything from yesterday?" jag skakade på huvudet. 
"Wait" sa Perrie och kom snart in med ett glas vatter och en huvudvärks tablet. 
"Here you go" sa hon och satte sig brevid mig. Jag svalde den snabbt. 
"I'm going to Zayn but Harry will take care of you" jag kollade chockat på henne.
"What?! Why?" frågade jag hon suckade och kollade ner.
"Well Lucie dosen't answer her phone and I don't want you to go home to Lucie..." jag blev nu arg. Väldigt arg.
"Perrie you don't know her It's not like she will hurt me or something?!" sa jag och försökte resa mig upp men fick direkt väldigt ont och satte mig på sängen igen. Mina ben dom ville liksom inte gå. Det gjorde riktigt ont dom liksom hade ingen kraft eller någonting. 
"I will be back in 2 hours" sa hon och ställde sig upp. Jag kollade bara ner. Varför skulle det här hända?
"Emeli look at me" jag kollade upp.
"You should thank Harry later" sa hon och gick ut innan jag hann fråga varför. Jag suckade och undrade vad jag ska göra nu. Perrie började prata men vad hon sa uppfattade jag inte innan en dörr stängdes och det vart tyst. Jag kollade på mina ben. Röda och mina fötter hade skavsår. Great Emeli tänkte jag för mig själv när jag insåg att jag inte hade mina kläder på mig. Det var Perrie's kläder. Jag kollade runt i rummet och på en stol liggande såg jag min klädning. En lätt dörrknackning på dörren fick mig att hoppa till.
"Yes" sa jag och Harry kom in. Han stängde dörren och stälde sig mot den och klia sig i nacken.
"How are you feeling?" frågade han.
"I normaly would say good but in this case I would lie..." sa jag och han kollade ner. Det vart en tystnad innan han sa men en aningen arg röst.
"What were you doing there?!" jag kollade ner innan jag mötte hans blick.
"I don't really know Lucie..." han jag säga innan han utbröt.
"She is bad influenc!" sa han strängt och om jag bara hade haft kraften jag springa här i från. Från honom skulle jag göra det. Jag ville inte vara här med honom det är inte hans sak vilka val jag gör i mitt liv och vem jag är kompis med.
"Please go..." sa jag bara efter ett tag och kollade ner. Jag grävde ner mitt ansikte i händerna. Tårarna skulle komma när som helst. Lucie var min bästa vän. Men det var sant att hon hade förendrats men hon försökte verkligen rätta till allt. För min skull. Han skulle precis gå innan jag var som vanligt tvungen att säga något.
"She is my only friend, I'm not popular. I don't have many great friends like you. I don't have any siblings just one cusin that is like 3 years old. I have no one else...." sa jag.
"You have Perrie" sa han vilket var sant på sätt och vis.
"You don't understand don't you?" sa jag och kollade upp.
"If you give me a chans I can try" sa han och log mot mig. Jag tvingade fram ett leende på mina läppar.
"Im really hungry so can we talk about this over breakfast?" sa jag och han nickade. Jag skulle just resa på mig när jag kände värken i hela benen. Harry kollade på mig innan han gick fram till mig och satte sig på sängen.
"Let me help you" sa han och tog sin ena arm under mitt knäväck och den andra på min rygg.
Jag lyfte upp hennes lilla kropp som vägde knapt någonting. Hon tog sina armar runt min nacke och kollade upp på mig. Hon rodnade och kollade ner. Jag log. Hon var bara för söt när hon rodnade. Jag var väldigt försiktig med vart jag gick så jag inte snubbla eller nått. Jag satte ner henne på en av stolarna vid köksbordet och tog fram mackor,pålägg och jucie.
"Is this enought?" frågade jag och hon nickade.
"Thank you" sa hon innan jag satte mig ner och hon berätade om varför hon bode hos Lucie och deras vänskap. Lucie hade inte varit en party tjej hela sitt liv.
"If she is your bestfriend then where is she now?" dörren från Louis sovrum öppnades och ut kom Lucie. 
"There she is" sa Emeli och flinade mot mig och Lucie kollade shockat mot oss. 
"Hi....Well this is awkward..." sa Lucie.
 
Jag vakna i ett rum som jag inte kände igen. Jag hörde något bakom mig, jag märkte att jag inte var ensam... Jag vände på mig och mitt huvud gjorde ont, jag är inte van med det om ni tror det. När jag såg vem det var fick jag en chock. Nej, nej , nej det här kan inte vara sant. Om jag skyndar mig här ifrån så märker han nog inte. Jag vill inte förstöra mellan Harry och Emeli. Om Louis skulle veta att vi... ni vet så skulle det säkert bli awkward. Det är nog bättre om han inte vet. 
Jag tog på mig mina kläder som låg lite över allt i rummet. När jag var klar så smög jag till hans badrum och tog bort mitt smink som var under ögonen och det som såg konstigt ut. Jag fixa mitt hår lite sen smög jag ut från badrummet igen. Jag kolla om han var vaken men det var han inte. Jag öppna dörren långsamt och så gick jag ut sen så stängde jag den försiktigt. Jag kolla upp och där satt Harry och Emeli... 
"There she is" sa Emeli och flina mot Harry. 
"Hi....Well this is awkward..." sa jag. Nu kommer han troligt vis få reda på det och det kommer bli awkward. 
"So...I should probably go" sa jag och gick mot dörren. 
"No stay, we have breakfast here if you want" sa Emeli och det kändes som om jag var tvungen. När hon ber mig så är det svårt att säga nej. 
"Okay..." sa jag och så satte jag mig ner vi bordet. 
"I thought that you were leaving" sa Harry kalt till mig. Oh no he didn't. 
"I thought that you were gay darling but things can change" sa jag bitchigt och så tog en macka och börja äta på den. Harry kokade av ilska och jag bara flina mot han. And that's how it's done. Resten av frukosten blev lite stel. Jag har en känsla av att Harry inte gillar mig. 
"Harry do we have..." sa en röst bakom mig. Jag kolla bak och rösten kommer från Louis. Han såg förvånad ut. 
"Yes in the kitchen" sa Harry. Louis nicka och så gick han till köket och tog en huvudverks tablett. 
"So why are you girls here?" fråga Louis. Jag tänkte svara men Harry var snabbare. 
"Well I took Emeli here last night and Lucie here slept with you" sa Harry. 
"What?, is this true Lucie?" fråga Louis mig.
"Yep..." sa jag. Det blev lite awkward. Jag kolla på min mobil och jag märkte att jag hade några missade samtal. Jag kollade igenom alla och den senaste var från min chef. Juste jag skulle ju prova kläder idag vid 1. Jag kolla på klockan och den var halv 2. Nu får jag hoppas på att jag inte får sparken. 
"I have to go, I'm late for my job" sa jag och så tog jag på mig mina skor och jacka. 
"You have a job?" fråga Harry förvånat.
"Yep, I'm a victoria secret angel" sa jag och så gick jag ut. Jag märkte att det var inte långt här ifrån så jag kunde gå. Jag ringde min chef och fick förklara allt. Det löste sig och jag fick inte sparken som tur var. 
Förlåt lite dålig uppdatering men vi hade mycket att göra!
 

We Will Always Be Togheter - Good Time

Tidigare
Vi kom in i klubben med inga problem. Jag tror att det är limmon som gör det. Emeli gick bakom mig och så kolla hon ner i golvet. Den där sågen... vad hette den nu igen. Juste what makes you beautiful, det känns som den var tillängnad till henne. 
"Do you want anything too drink?" fråga jag henne.
"Ehm okay" sa hon och så gick jag till baren. Jag köpte en med lite alkohol i och en med lite mer i. Jag vill inte bli för full nu när Emeli är här. 
Jag gick till Emeli och så gav jag henne drinken. Jag drack upp min snabbt medans Emeli hade bara druckit några typ lite mindre än hälften. 
"Come, we're gonna dance" sa jag och så drog jag ut henne på dans golvet och så dansa vi en del. 
"Emeli?" sa någon röst som jag inte känner igen. Jag vände mig om och... 
 
Där stog han. Harry klädd i en svart kostym och brevid honom en aning äldre kille med liknande klädsel inga lockar och ljusare hår med grön/blåa ögon.
"Hello Harry" sa jag och han kom fram till mig och gav mig en kram. Jag var inte riktigt bered på det men kramade honom tillbaka. Han luktade någon sorts mansperfum och lite alkohol. Det var då jag kom på. Jag är bara 16 och ändå står jag i en klubb med ett glas i handen. Han släppte mig och log mot mig.
"Louis" sa den andra killen och sträckte fram handen. När han sträckte den mot Lucie vart hon nästan förstelnad men skakade den ändå på något vis. Jag hade helt glömt bort. Harry var känd och Louis var känd. Ja jag erkänner jag hade sökt på dom och tagit reda lite på dom. Mest om Harry.
"It's been a while..." sa Harry och klia sig i nacke.
"Yeah and look at us now standing in the same club.." jag var närvös väldigt nervös. Det faktum att jag säkert var full nu gjorde allt bara värre.
"Yeah...Have you been drinking?" frågade Harry mig.
"Well Hello of coure that's what I came for" slank bara ut ur mig.
"But your only 16" sa Harry en aning oroligt och på något sätt argt.
"And you are 17 still we are both here" sa jag och Harry var tyst det var Louis som öppnade munen.
"But he hasen't drinking" vilket var sant. Jag kollade en aning surt på båda och sen på Lucie.
"Let's go" sa jag bara och vi gick. Jag var en helt annan person det här var inte jag men det var inget jag insåg då...
"Let's go Harry" sa Louis.
"No I need to look after her" sa jag och Louis kollade på mig.
"Are you out of your mind? She is drunk and will probobly lern a lesson from this" sa Louis och på nått sätt hade han rätt.
"But she is Perrie's friend the one that I meet like two weeks ago and then she was shy berly talking or looking at me and now...This is just not her and I don't relly know why she is like this or why she is here but I'm gonna talk to Perrie." Louis bara nickade och sen gick jag ut på baksidan av klubben och slog in Perrie's nummer.
"Hi Hazza!" svarade hon glatt.
"Hi guess who I found in the club?"
"I don't know" svarade hon.
"Emeli and she is really drunk" sa jag.
"What!? Why would she...Can you take her home to your house?" frågade hon.
"She is with a friend I belive was calld Lucie" sa jag och hon suckade.
"She lives with her and she will go home to one other guy and Emeli will be left alone...Please Harry" sa Perrie.
"Okay" svarade jag bara.
"Thank you" sa hon innan jag la på. Jag gick in i klubben igen och hade svårt att se för att allt var så mörkt. Jag gick runt och runt men hittade henne inte. Jag gick till slut ut och där på trotoar kanten såg jag henne. Jag gick mot henne och hon kollade upp på mig. Hennes ögon var en aning röda och maskaran lite ut kletad.
"Oh Hi" sa hon bara tyst.
"Come let me help you" sa jag och tog fram min hand. Hon tog tag i den men så fort hon kom upp höll hon på att rammla. Hon rammlade nästan på mig men jag hann ta tag i hennes handleder och hålla henne. Hennes kropp var inprincip tryckt mot min och hon kollade upp på mig. Det var en längdskilnad mellan oss. 
"Sorry.." sa hon tyst och jag släpte henne. Bara inga paparatzi var här.
"Follow me" sa jag och hon gick sakta vingligt efter mig. Jag öppnade bildörren åt henne och hon klev in. Sen satte jag mig i förarsätet och kollade på min vänstra sida där hon satt hon kollade ut och hade redan på sig bältet.
"I'm sorry" sa hon och fortsatte bara kolla ut innan hon sa.
"This isn't me..." sa hon en aning tystare och vi började köra ifrån natt klubben mot mitt hus. Hennes hår var perfect och hennes leende som jag inte fick se idag var underbart. Det var någonting med henne men jag visste inte bara vad... 
När Louis räkte fram handen mot mig blev jag som för stelnad. Jag kolla både mot Harry och Louis. Emeli sa inte att hon kände Harry, Harry Styles. Jag följde dom på xfactor och jag kan bara säga att dom är ett par roliga, snygga, söta killar som är väldigt bra på att sjunga. Jag rösta på dom varje vecka men deet var synd att dom inte vann. Jag har inte följt dom så mycket mer sen men jag har hört what makes you beautiful några gånger och jag gillar den. Jag skaka hans hand. 
"Lucie" sa jag tillbaka. Emeli och Harry prata om något men jag lyssnade inte så mycket. Jag märkte lite på Emeli's betende att hon inte var nykter. Men hon kan ju inte bli så full om inte... Jag måste ha gett henne fel glas. Oh oh. Jag borde få henne hem. Hon gick iväg och jag gick efter henne. Efter ett tag märkte jag att jag hade tappat bort henne. Hur kan hon bara försvinna? Jag känner mig som en dålig kompis. 
Jag började få lite panik. Jag såg Lou så jag gick fram till honom. 
"Have you seen Emeli?" fråga jag honom
"No but Harry was going to take her home" sa han
"Oh thank god" sa jag och pusta ut.
"Did you lost her?" sa han och så flina han mot mig.
"Kind of..." sa jag 
"Why did you bring her here from the first place?" fråga han
"I didn't want her to be alone and she wasn't supposed to get drunk!" sa jag bitchigt och så gick jag där ifrån. Igentligen så borde jag verkligen gå hem och jag funderade på det men... Livet var enklare när jag var ensam. Jag behöver dricka något. Jag gick och satte mig vid baren och precis när jag skulle beställa så sa Lou.
"A drink to the beautiful lade here" jag blev förvånad, jag rodna lite också men jag tror inte att han märkte.
"What do you want from me?" fråga jag.
"I don't know but it is something that tells me to not leave you alone" sa han. Vad menar han med det? Vi prata lite mer och så dansa vi. Vi drack också, we had a good time. 


We Will Always Be Togheter - Emeli?

Tidigare
"Bye" sa han och vände sig om.
"Wait! Could I I don't don't know like...get your..." jag tystnade jag kunnde inte sätta ordet på tungan.
"Number?" frågade han och log.
"Yeah.." sa jag och gav min mobil till han. Sen fick jag snabbt tillbaka den och även hans och la in mitt nummer med.
"Thanks..." sa jag lite tyst. 
"It was fun" sa Harry och jag nickade och gick innanför porten. Jag satte mig ner på golvet och kollade ut. Där gick han iväg. Den första killen som fått mig att rådna....
 
2 veckor senare
Jag satt vid köksbordet och såg hur Lucie kom ut ur sitt sovrum och satte sig brevid mig. Jag höll på att bre en macka till mig. Jucie,mjölk,bröd,pålägg ja allt för en frukost stog på bordet. Det var lördag och jag hade ingenting att göra. Perrie skulle vara med Zayn och Lucie skulle väll festa. Lucie började bre en macka. Jag började tänka på igår. På Harry...
"What's that smile?" frågade Lucie och jag liksom vaknade.
"Oh nothing..." ljög jag så dåligt jag bara kan.
"You can tell me you know?" sa hon och åt mer på sin macka.
"Well you know Perrie?" frågade jag och hon nickade "She has a boyfriend and I meet him a week ago...." 
"YOU LIKE HER BOYFRIEND!" skrek nästan Lucie ut innan jag han avsluta min mening.
"No,no he kinda had a friend with him" Lucie pustade ut.
"And he is kinda cute" sa jag bara.
"So you like him?" frågade Lucie.
"I don't know we have like meet once so yeah..." hon nickade bara. Vi satt och åt bara och ingen sa nått. Jag hade Harry's nummer men jag vågade inte skicka något till han, visst hade vi skrivit hej för ett tag sen till varandra men typ inget mer.

Mina tankar avbröts då och då av Emeli som jag träffat för ett tag sen. Zayn och Perrie vill att jag skulle träffa henne för enligt dom var vi Perfect match. Jag ignorerade henne i början vilket jag inte förstod varför jag gjorde. Kan vara det att mitt senaste förhållande gick så dåligt. Men hon var riktigt söt och snäll och på något vis visste hon inte vem jag var. Kanske något bra. Hon kanske inte bara vill utnytja mig och hon var trots allt vän med Perrie.
"Are you going with us to the party" frågade Louis. Jag hade väll inget bättre för mig.
Jag stog framför min spegel och kollade på mig. Jag gillar mer mig när jag hade dom där kläderna som jag blev mer sötare och oskyldigare i men, men. Emeli kom in till mitt rum och så satte hon sig på min säng. 
"What are you going to do tonight?" fråga jag henne.
"Probably nothing" sa hon lite ledsamt.
"What about Perrie?" sa jag.
"She's gonna be with her boyfriend..." sa hon och jag nicka.
"What about that guy you liked?" fråga jag
"No!" sa hon och det är ingen ide att försöka övertyga henne. Jag vill verkligen festa idag, jag har inte gjort det på evigheter. Hon kanske skulle kunna följa med mig... Skulle hon vilja det? Hon är ju också minderårig men man skulle inte dö direkt. 
"You come and party with me if you want too?" sa hag lite försiktigt. Hon såg lite osäker ut.
"I don't know..." sa hon
"I don't want you too be home alone and doing nothing" sa jag och så gjorde jag min hundvalps min. 
"But I don't have anything too wear" sa hon
"But I have" sa jag och drog henne med in till min w.i.c. Jag tog fram en klänning som var svart och hade typ som ett spets typ för armarna och den gick precis övanför knäna. Dom skulle passa Emeli. 
"Here, I think it will fit you" sa jag och så gav jag henne klänningen. Hon kolla lite skeptiskt på den. 
"You can at least try it on" sa jag och hon nicka. Jag gick ut ur min w.i.c. Jag vänta typ 5 min innan jag gick in och Emeli stog och kolla sig i spegeln, hon såg jätte bra ut i den klänningen. 
"I don't think it fits me" sa hon osäkert. 
"Are you fucking kidding with me? You look fantastic in it, you know what? You can have it, it have never looked so good on me" sa jag och hon log mot mig. Jag fixa hennes hår och hennes smink. Jag gav henne några av mina smycken också. Det var som att ge henne en makeover. 
"Do you want heels or?" fråga jag henne och hon bet sig i läppen och kolla när på marken.
"I've never had on a pair of heels" sa hon tyst men tillräckligt för att jag ska höra. 
"Oh okay but I think I have a pair you can have" sa jag och kolla igenom mina skor. Aha där är dom. Jag gav dom till Emeli och hon satte på sig dom. Jag kolla på resultatet och... det finns inga ord. Hon såg så bra ut. 
"Take this bag and we are ready to go" sa jag och hon nicka. När vi gick ut så stog våran limmo där som jag hade beställt. Emeli kolla chokat. Hon sa inget om det som jag troode men aja. Idag tänkte jag testa en ny klubb... Det blir säkert bra det. Den låg närmare min lägenhet så det var bättre. 
Vi klev ut ur limmon och jag kändes alla blickar på mig och sen på Emeli. Vi kom in i klubben med inga problem. Jag tror att det är limmon som gör det. Emeli gick bakom mig och så kolla hon ner i golvet. Den där sågen... vad hette den nu igen. Juste what makes you beautiful, det känns som den var tillängnad till henne. 
"Do you want anything too drink?" fråga jag henne.
"Ehm okay" sa hon och så gick jag till baren. Jag köpte en med lite alkohol i och en med lite mer i. Jag vill inte bli för full nu när Emeli är här. 
Jag gick till Emeli och så gav jag henne drinken. Jag drack upp min snabbt medans Emeli hade bara druckit typ lite mindre än hälften. 
"Come, we're gonna dance" sa jag och så drog jag ut henne på dans golvet och så dansa vi en del. 
"Emeli?" sa någon röst som jag inte känner igen. Jag vände mig om och... 

Och vadå... Dun Dun! Ni får reda på det i morgon! 

We Will Always Be Togheter - Oh Hi

Tidigare
Jag hade precis pakat mina väskor. Jag fick köpa en till väska för alla saker som jag köpte. 
Jag gick in på planet och så satte jag mig på min plats. Nu ska jag tillbaka till kalla London igen...
Fredag
I måndags träffade jag Perrie och vi vart riktigt bra vänner. Idag efter skolan skulle jag få träffa hennes pojkvän och sen skulle vi spendera tid med varandra. Jag berättade för henne hur osäker jag var och direkt fick hon en plan. Hon ville att jag skulle träffa en kille som var som en brosa till hennes pojkvän Zayn. Ja Zayn som varit med i X-Factor. Jag kollade faktist på det förra året när har var med. Han kom med i ett band som heter One Direction som är tydligen kännt i hela UK. Så Perrie dejtade en kändis eller rättare sagt var ihop med en. Jag var väldigt nervös snart om 10 minuter skulle den sista skolklockan ringa och vi skulle möta dom. Vem jag skulle träffa som Perrie vill få mig ihop med vet jag ej. Jag hade blivit även vänner med en tjej vid namn Jessy som var vän med Legiht-Ann som var trevlig hon med. Och glömde nog nämna det att vi alla gillar att sjunga. Vi fundera på att gå musiklinien som en grupp eftersom alla endå går på den fast då skulle vi sjunga mer tillsamans och göra låtar i studion om vi ville. Jag var lycklig över att skolan hade en studio. Att få sjunga. Det fick mig på tankarna att jag skulle träffa en artist idag. Jag kollade åt sidan där Perrie satt och jobbade med biologin. Hon log och jag log osäkert tillbaka.
"It's gonna be fine just be your self!" sa hon.
"What if they don't like me?" frågade jag oroligt.
"They will love you Emeli!" jag kollade tomt upp i luften.
"It's just that boys never have ben like me, I mean..."
"Oh shut up they are gonna love you and you are gonna love them" sa hon och klockan ringde.
"Let's go shall we?" sa Perrie och jag tog min väska och gick till mitt skåp och packa in allt. Vi hade inga läxor så bökerna behövde inte tas hem. 
"Redy?" hör jag Perrie säga bakom mig. 
"Redy" svarar jag. Vi börja gå i koridorena som snabbt tömdes. 
"How old are they?" frågade jag.
"Zayn is 18 and H... oh you allmost got me! But the other one is 17" lysande ett år äldre än mig... Antagligen vill han gå fort fram och sen kommer han lämna mig när han inser hur dålig jag är på att kyssas eftersom jag aldrig gjort det och ja det andra kan ni nog lista ut själva. Jag har aldrig gjort nått sånt förut. 
"Ther they are!" Perrie avbryter mina tankar och jag ser en svart hårig kille stå lutad snyggt åt en röd bil. Zayn. Och sen en till brevid han med brunt lockigt hår och på något sätt kände jag igen han. Jag visste inte bara från vart. 
"Hi babe" sa Perrie och kysste snabbt Zayn. 
"Hi" svarade bara han. Hon vände sig mot mig och presenterade mig.
"Guys this is Emeli" båda vinkade bara mot mig så jag log bara tillbaka. 
"Should we get going?" frågade Zayn och Perrie nickade.
"Whait" sa Perrie snabbt och drog undan Zayn lite och viskade nått till han. Jag kollade snabbt på den bruna lockhåriga killen som bara kollade ner i marken och sparkade på en sten. Och Perrie tyckte att vi var "perfect match" när han inte ens kollar på mig. Men jag gjorde det här för Perrie. 
"Boys in the front and girls in the back!" sa Zayn och satte sig i bilden vilket alla vi andra gjorde med. Det var en pinsamkänsla i bilen. Det var bara jag och Perrie som pratade då och då någon gång sa Zayn något men aldrig den brunhåriga killen med lockar som jag än inte sätt ansiktet på.
 
Vi parkera untanför en glass butik och vi alla gick ut ur bilen. Perrie armkrokade sig runt mig och vi satte oss vid ett bord. Jag och Perrie brevid varandra. Jag längst in med den brunhåriga lockiga killen. 
"You guys want any speciall favor?" frågade Perrie och den brunhåriga killen bara skakade på huvudet.
"Suprise me" sa jag och kollade tillbaka på honom. Han lyfte sitt huvud och jag såg hans ansikte. Har var söt. Om jag ska erkänna riktigt söt. Jag log mot honom och han log tillbaka. Det var tyst och båda kollade snabbt på sina mobiler. Jag kännde för första gången att jag ville avbryta tystnaden.
"What's your name?" frågade jag och han titta upp från sin mobil.
"You don't know?" sa han med en låg mörk röst. 
"Silly If I knew I would't ask you" sa jag och han tog ner sin mobil i fickan och la upp händerna på bordet.
"Harry" svarade han kort.
"So Harry how do you know Perrie or should I say Zayn" 
"I was in the x-factor and me and Zayn was put in the same group" sa han.
"One Direction right?" frågade jag för mitt minne är ju trots allt dåligt.
"Yeah" sa han och Perrie och Zayn slog sig ner vid bordet med 4 glassar. 
"Chocklate for you Emeli and Strawberry for you Harry and me and Zayn tock both vanilja" sa Perrie och jag tog glassen och började äta den. Jag kollade då och då på Harry men så fort vi fick ögonkontakt så kollade vi bort. Det var bara Perrie och Zayn som pratade och jag lyssnade inte så mycket på dom. Några ord snappade jag upp här och där men inte mycket mer. 
"Emeli!?" sa Perrie en aning högt och lite irriterat. 
"Mmm" svarade jag bara och kollade på henne. 
"Why are so so quiet?" frågade hon. Jag bara ryckte på axlarna.
"Zayn babe come" sa Perrie och dom gick iväg en bit och börja diskutera något. Min glas var nästan slut.
"How does your ice cream taste?" frågar Harry mig och jag vänder blicken mot han.
"It's relly good,here taste it" sa jag och gav glassen till han och han tog en skedd.
"It tasts good" sa han och gave tillbaka den.
"How's your's?" frågar jag.
"It was good but I allredy finished it so I'm sorry you can't try it" jag suckade.
"But if you want ther's still some taste in my mouth" han log riktigt stort och små skrattade. Jag skrattade och kollade ner och kännde hur mina kinder hettades. Rodnade jag över en kille?
"You wish..." sa jag bara och sen så kom Perrie och Zayn tillbaka.
"Why so red Emeli? Is it your new color?" sa Perrie och puttade på mig.
"No..." svarade jag lågt.
"It fits you" lägger Harry till och jag vet inte om jag blev rödare av det. Zayn fick ett sms och reste på sig.
"I gotta go it was nice meting you Emeli,Perrie are you coming?" Perrie nickade och reste sig upp och gick.
"I got a felling they planed this..." säger Harry så fort dom gått ut.
"Me to" sa jag bara och det vart tyst en stund.
"Would you like to I don't know go for a walk?" frågade Harry.
"Why not?" vi reste oss upp och gick ut ur butiken. Vi började gå.
"So... where do you live?" frågade Harry.
"Like 20 minuts away from her with my friend" sa jag och han nickade.
"Maybe I could follow you home?" frågade han.
"Sure!" sa jag bara och vi började gå. Vi pratade ganska mycket men han verkade som en riktigt bra kille trots allt men promenaden var för kort enligt mig och snart var vi vid porten. 
"Bye" sa han och vände sig om.
"Wait! Could I I don't don't know like...get your..." jag tystnade jag kunnde inte sätta ordet på tungan.
"Number?" frågade han och log.
"Yeah.." sa jag och gav min mobil till han. Sen fick jag snabbt tillbaka den och även hans och la in mitt nummer med.
"Thanks..." sa jag lite tyst. 
"It was fun" sa Harry och jag nickade och gick innanför porten. Jag satte mig ner på golvet och kollade ut. Där gick han iväg. Den första killen som fått mig att rådna....

Hope you like it! Det är 2011 i novellen om folk undrar så dom är inte jätte jätte kända som dom är nu ;)

We Will Always Be Togheter - L.A

Tidigare
"Of course" sa han och så drog jag ut honom på dans golvet. Jag tog det inte lugnt en sekund. Ända andledningen att Blair var kvar var antagligen för att han tyckte jag var snygg eller att han vill ha en rolig natt, if you know what I mean... Jag kände att jag behövde te det lite lungt så jag gick till baren. När jag ändå är där så kan jag ta en drink eller två. Blair följde inte med mig och det gjorde mig ganska ledsen. Jag känner att jag kommer bli lite emotional. Jag tog drinken och så hallsa jag ner den och så gick jag till Blair slog honom sen så kysste jag honom. Har ingen aning varför... Har jag PMS?. Kommer säkert inte komma ihåg det här så who cares. Resten av kvällen är ganska suddig men nästa dag vakna jag i mitt badkar och en annanas låg brevid mig. Annanasen hade rött läppstift på sig... Jag undrar vart den kommer ifrån och det var inte jag som hade kysst den i alla fall för det var inte min färg som jag hade haft på mig så jag antar att det är ett mysterium. 

Just nu satt jag på flygplanet påväg till L.A. Jag har alltid velat åka till L.A. Jag behöver inte äns förklara varför, det är ju liksom L.A. Emeli tog det ganska bra, hon hade fått en ny vän som verkar snäll. Hon skulle nog inte bli så ensam fast jag skulle bort i 2 veckor... Får hoppas att hon har det bra i alla fall. Det var typ 3 timmar kvar tills vi skulle landa. Der är så tråkigt att sitta på flygplan. Typ en timme innan vi skulle landa så ska jag fixa mig för det skulle stå pappz vid flygplatsen och då måste man ju se bra ut. Resten av flyg resan satt jag och lyssna på musik och som ni vet så fixa jag mig också så aa. 
Jag klev ut ur flygplanet och jag kan säga att det är varmare här än i London. Jag fick inte bestämma själv vad jag skulle ha på mig för att jag skulle se bra ut för pappzen :(. Men jag gilla ändå klänningen. Den var mint blå och hade på sig röda och vita små blommor. Jag hade på mig ett par gladiatorsandaler som hade olika färger men dom passa till klänningen. Det här är en helt annan stil än vad jag brukar ha men konstigt nog så gillar jag den. Dom ville att jag skulle se söt och oskyldig ut och jag tycker att dom har lyckats ganska bra. 
Vi gick ut genom flygplatsen och sen så stog det en limmo och vänta på oss. Jag blev lite förvånad. Jag trodde att vi skulle bara åka en vanlig bil som vi gjorde när jag var i New York förra året. Vi åkte inte så jätte länge i limmon tror jag. När jag hoppa ut ur bilen fick jag en chock. Hotellet var skiiiit stort och lyxigt. Jag gick in i det och kollade mig omkring. Väggarna var nästan vita och golvet täcktes av mörka trä plankor. I lobbyn hängde en stor glas krona med tusentals ljus. Jag tappade nästan hakan.
"This way Miss Moore" sa en kille i 20 års åldern som kom fram från ingenstanns om jag ska vara helt ärlig. Han började gå och jag följde bara efter honom. Vad hade jag för val tänkte jag? Han gick in i en hiss och jag följde med honom. Han tryckte på 3.an och vi började åka uppåt så fort hissdörrarna stängdes. Hissdörrarna öppnades och vi gick åt höger och snart stanna han vid ett rum som det stog 646 på och öppnade dörren till den med sin nyckel. Det var här jag skulle bo under tiden jag var här.
 
Tisdag
Nu hade jag varit i LA i 4 dagar och under tiden jag varit här hade jag blivit fotad och gått på ett par catwalks men inte så mycket messt shoppat kläder och det var mitt schema för hela veckan och nästa vecka bara modelera och gå på catwalks. Det är ganska tråkigt på kvällarna. Jag får inte festa eller något sånt. Jag har ringt Emeli en del och kollat vad hon gör. Hon är ganska mycket Perrie. Jag längtar tills jag får träffa den berömda Perrie. Hon låter som en snäll person. 
Jag gick ut på min balkong. Jag tände en cigg och så kolla jag ut på LA's gator. Jag och Emeli borde åka hit någon gång. 
Jag hade handlat lite saker till henne som hon ska få när hon fyller år. Jag funderar på att göra en överrasknings fest till henne. Jag undrar om hon skulle gilla det? Jag kan prata med Perrie sen. När jag hade rökt klart så gick jag in och la mig. 
 
Fredag (den dagen som hon ska åka hem på)

Jag hade precis pakat mina väskor. Jag fick köpa en till väska för alla saker som jag köpte. 
Jag gick in på planet och så satte jag mig på min plats. Nu ska jag tillbaka till kalla London igen...

Om du gick in på sidan 19:00 uppdatera för 19:01 kommer den nyaste delen kapitel 5! 
 

2 delar kommer idag!

 Som rubriken lyder tänker vi vara lite snälla och ge er 2 delar idag!
Nu kan ni även se när nästa del på novellen kommer om vi har kapitel färdiga! Bra va?

We Will Always Be Togheter - Cool Kids

Tidigare
Efter ungefär 20 minuter kom vi äntligen fram och gick genast till säng avdelningen. Vi kollade igenom många sängar men tillslut bestämde vi oss för en enkel dubbel säng. Sen köpte vi några kuddar och lakan och en ny madras. Sen var vi klara och åkte hem.
Jag vaknade av att mobilen pep Pip Pip och jag stängde irriterat av den. Jag var ingen morgonperson riktigt. Jag gick borsta tänderna sköljde av mitt ansikte innan jag gick och valde kläder för första skoldagen. Skolan något jag hatat så länge just för att jag inte haft några vänner i skolan. Ett enkelt vitt linne en blus över linnet och ett par jeans. Jag tog av mig min pyjamas och tog på mig nya underkläder och sen linnet,blusen,jeanses och sist ett par strumper. Jag gick tillbaka till badrumet och sminka mig. Eyeliner,kajal,lite maskara och ett ljust läppglans. Lite enkelt. Jag tog ut mitt hår ut toffsen och börja borsta det. Jag kollade mig i spegeln och fråga mig själv Kommer någon kille någonsin gilla mig? jag menar varför skulle någon...Jag har aldrig kysst en kille, aldrig haft en kille och var otroligt ful. Jag valde att inte tänka mer på det och kollade på klockan. Bussen skulle komma om en kvart. Jag skynda mig ut i köket och åt en macka. Jag var just på väg att gå ut när jag tänkte skit jag höll på att glömma mobilen. Jag tog mobilen i mitt rum skyndade mig att ta på mig skorna och jackan,tog väskan och sprang ner för trapperna. Jag såg hur bussen kom och jag hann precis på den. Jag såg massor av ungdommar antagligen gick dom i samma skola som jag. 
"Eyyy!" sa en kille och sen hörde jag 2 visslingar. Var det mig dom vissla åt? Jag menar Mig? Jag satte mig långtbak i bussen och vi åkte 2 stationer innan en blod söt tjej sätter sig brevid mig.
"Hi!" säger hon och ler. Jag kan inte motstå att le tillbaka.
"Hi!" svarade jag bara.
"I'm Perrie and you?" sa hon.
"I'm Emeli" svarade jag kort.
"Well It's the first time I am in London and belivit or not Im going to London Actor Collage!" sa hon och jag log.
"Well belive it or not me to!" sa jag och hon vart jätte glad.
"Really?! Maybe we are in the same class and it would be great to have a friend!" sa hon.
"Yeah that would be soo fun!" la jag till och vi börja prata mer och ställa frågor om varandra. Bussturen varade en kvart och sen var vi framme. 
 
Skolan var äntligen slut och jag gick mot bussen. Jag och Perrie hade samma lektioner förutom att hon gick en lektion extra på måndagar och jag hade den lektionen på onsdagar. Detta ämne var So vilket jag var helt okej på jag hade trots allt ett C. Jag såg många killar vid busshållplatsen och nervösiteten växte inom mig. Men bussen kom och dom klev på vilket även jag gjorde. Snart var jag hemma igen. 
I'm going to paaaartyyy!! Jag stog i min walk in closet och försökte hitta en bra klänning. Jag kolla igenom alla och så hitta jag en klänning som jag inte har haft på länge. Det var svart klänning som gick precis nedanför rumpan och så hade den nitar på sig. Jag älskar verkligen kläder med nitar, random fact about me 2. Jag satte på mig den och så kolla jag mig i min spegel. Jag gillar den. Jag matcha den med ett par svarta jeffery campbell skor som hade nitar på sig. När jag var klar så gick så tog jag en limmo till klubben. Jag gillar att åka limousin (tror att det stavas så), random fact about me 3. 
Jag klev ut ut limmon och allas ögon vart på mig. Jag log mot alla och så gick jag mot ingången. 
"Hey Lucie it was a long time ago I saw you here" sa Charlie (säkerhets vakten typ, dom som står vid ingången till klubbar i alla fall) 
"Yeah my friend moved into my house so I have spended time with her and guess what?" sa jag och kolla förrväntans fullt på honom.
"Ehm you have got a new pair of shoes?" sa han och skratta åt vad han sa. OMG tror han att jag skulle vara så uppspelt av ett par skor... pfft. 
"No, I'm an angel now" sa jag och log.
"You mean a victoria secret angel?" fråga han och jag kolla på honom som om han var en idiot fast det är så aa.
"Duh" sa jag och så gick jag in till klubben. Det var full packad. Det stog fulla tonåringar över allt och snart kommer jag vara en av dom... hehe. Jag gick direkt till baren. Jag beställde någon drink som jag inte har testat eller kanske jag har... i alla fall den såg god ut. Jag halsa ner den och sen så gick jag ut på dans golvet och började dansa. Jag tror att det var mycket alkohol i drickan... who the hell cares. Jag tänkte gå till baren och ta en till drink. Den var god hihihihi. Jag ställde mig vid baren och kolla ut på dans golvet. Mina ögen fastnade på en kille.
Han hade brunt hår som var kamat och åt sidan typ, han hade en randig tröja med ett par röda byxor. Han var snyyygg. Han började gå mot mig. Be cool. Han log mot mig, han hade ett väldigt fint leende. Jag älskar det mest på killar, deras leenden och ögon och kropp och allt annat... Jag kolla in i hans ögon. Dom var klar blåa, precis som havet. 
"Hey beautiful" sa han och jag fnittra.
"Hey handsome" sa jag tillbaka.
"Do this beautiful girl have a name?" fråga han och jag rodna lite.
"Yes, Lucie, yours?" sa jag
"Blair" sa han och jag nicka.
"So Blair do you want too dance?" fråga jag.
"Of course" sa han och så drog jag ut honom på dans golvet. Jag tog det inte lugnt en sekund. Ända andledningen att Blair var kvar var antagligen för att han tyckte jag var snygg eller att han vill ha en rolig natt, if you know what I mean... Jag kände att jag behövde te det lite lungt så jag gick till baren. När jag ändå är där så kan jag ta en drink eller två. Blair följde inte med mig och det gjorde mig ganska ledsen. Jag känner att jag kommer bli lite emotional. Jag tog drinken och så hallsa jag ner den och så gick jag till Blair slog honom sen så kysste jag honom. Har ingen aning varför... Har jag PMS?. Kommer säkert inte komma ihåg det här så who cares. Resten av kvällen är ganska suddig men nästa dag vakna jag i mitt badkar och en annanas låg brevid mig. Annanasen hade rött läppstift på sig... Jag undrar vart den kommer ifrån och det var inte jag som hade kysst den i alla fall för det var inte min färg som jag hade haft på mig så jag antar att det är ett mysterium. 

Här har ni nr 3! Vi har skrivit till kapitel 6 och det går att komentera nu!

We Will Always Be Togheter - Work It

Tidigare
Jag avslutade meningen och Lucie kollade chockat på mig.
"Was I so bad?" nu började jag undra.
"No, it was so beautiful!" sa hon och jag fick ett leende på mina läppar.
"Thanks you are actually the first one that knows about this" sa jag.
"No way!" utbrast hon.
"Yes you are!" sa jag och kollade på klockan.
"It's late should we go to sleep?" frågade jag och hon nickade. Hon gick till sig och jag gick till mig. Jag tog på mig min pyjamas och gick och borsta tänderna och torka bort allt smink. Sen satte jag upp mitt hår till en bulle och somna ganska snabbt när jag gick och la mig. 
Det känns konstigt att inte vakna med en huvudvärk och hemma. Idag måste jag defenitift träna. Jag åt för mycket onytigt som jag måste bränna bort. Det är det jobbiga med att vara model, man måste alltid ha en perfekt kropp. Men jag älskar mitt jobb. Idag skulle jag ha möte med min manager så du måste jag se bra ut. Jag ha precis haft en liten paus från det så. Juste idag kommer jag få veta om jag kan bli en victoria's secret angel. Jag hoppas verkligen på det. 
Jag drog på mig mina tränings kläder och så satte jag upp mitt hår i en hästsvans. Jag satte på mig mina tränings skor så så skrev jag en lapp till Emeli att jag är ute och springer. Jag kände verkligen att jag behövde röka men jag försökte ignorera det. Jag tog fram mina hörlurar och min mobil och så satte jag på hög musik. Jag började springa på mitt varv som var en mil. Den här gången tog det bara 45 min. När jag kom tillbaka så gick jag till mitt mini gym. Jag gjorde många olika övningar och så. Jag avsluta det med att stretcha. När jag var klar så tog jag en dusch. 
Jag älskar att duscha. Det är liksom avkopplande typ. Jag gillar mer att duscha än att ta ett bad. Jag känner mig mer renare att ta en dusch än att ta ett bad. Du sitter liksom i ditt eget smuts... Usch. När jag var klar så smörjde jag in mig med min älskade body lotion som luktar jordgubbar och smultron. Jag älskar jordgubbar, random fact about me. Jag satte på mig ett par vita shorts och en vit söt topp till.
Jag satte mig vid mitt smink bord och så började jag med att sätta på en foundation, när jag var klar med tog jag på concealer under ögonen och vid näsan. För att sätta allt så satte jag på foundation puder. Jag konturera mitt ansikte sen tog jag på rouge. Nu var mitt ansikte klart. Jag orkade inte ta på ögonskuga så jag struta i det. Jag tog min eyeliner och sen mascara. Jag avsluta allt med ett nude läppstift med läppglans över. Jag började locka mitt hår lite så att det skulle bli vågit.
Jag tog på några armband sen så gick jag tillbaka mina kläder. Jag satte på en kavaj som hade något slags orm mönster. Jag satte på ett par klackskor i samma färg och en väska. Jag tog på min parfym, den luktade jätte gott med min body lotion. Jag kände mig ganska nöjd. Jag kolla på klockan och den var 11:53. Jag skulle träffa min manager 12:15. Jag gjorde en smoothie som jag kunde dricka på vägen dit. Jag hällde den i en av mina kaffe muggar, jag hade inget annat att hälla det i. 
"I'm going to my meeting now, see you later!" skrek jag till Emeli
"Okay" svarade hon tillbaka. Jag hoppa in i min fina bil. Jag älskar verkligen min bil. Jag parkerad utanför huset jag skulle vara i. Jag hoppa ut ur bilen och sen så låste jag den. Det är alltid lika många som blir förvånade när lilla jag kliver ut ur bilen och inte en kille. Ni skulle förstå om ni såg min bil. 
Jag gick in och så letade jag efter konferans rummet. När jag kom in så var klockan precis 12:15. 
"Lucie, you here" sa Rita (min manager) Min chef satt också där. 
"Yep" sa jag och så satte jag mig ner. 
"So we have talked and your gonna be a victoria secert Angel" sa Rita och log mot mig.
"Really?" sa jag jätte glatt. Jag skulle vilja hoppa runt av lycka just nu. JAG KOMMER BLI EN VS ANGEL BITCHES! 
"Yes and here is everything you are gonna do til the fashion show" sa min chef (Miranda) jag nicka. Jag kolla på pappret. Jag skulle först åka till USA på fredag och vara där i två veckor sen skulle jag komma tillbaka hit och vara här i 3 vecker sen skulle jag åka till Thiland och vara där i en vecka sen skulle jag till Paris och vara där i en halv vecka sen skulle jag tillbaka och vara här igen. Medan jag var i dom olika länderna skulle jag göra photoshoots och gå på catwalks och sånt. Jag blev lite ledsen att jag inte skulle vara så mycket hemma. Jag ville spendera mer tid med Emeli nu när vi bor tillsammans. Det är inte så att hon kan följa med, hon har ju skola. Miranda började gå in mer på vad jag skulle göra och sånt men jag lyssnade inte så mycket. När vi var klara så fick jag gå hem. Jag har ledigt tills på fredag. Jag skulle åka på fredag kväll och jag såg faktiskt inte fram emot det. 
Jag satt och läste böker när min mobil börja ringa. Jag kollade på displayen och såg att det var Lucie som ringde. Jag svarade.
"Hi Lucie!" sa jag.
"Hi! If you want we can buy your new bed like now" sa Lucie
"Okay where are you?" frågade jag 
"I was at my jobb but I will be home in 5 so be ready" sa Lucie.
"Okay bye!" sa jag.
"Bye!" sa hon och la på. Jag gick till min walk in closet och bytte mitt linne mot en långarmad tröja. Sen gick jag till hallen tog på mig mina skor tog min väska och gick ut. När jag kom ner och kom ut ur huset såg jag Lucie svänga in på parkeringen. Hon tutade och bilen var nu framför mig. Jag öppnade dörren och hoppade in.
"Ikea?" frågade jag och hon nickade. Och så var vi på väg till Ikea.
 
Efter ungefär 20 minuter kom vi äntligen fram och gick genast till säng avdelningen. Vi kollade igenom många sängar men tillslut bestämde vi oss för en enkel dubbel säng. Sen köpte vi några kuddar och lakan och en ny maddras. Sen var vi klara och åkte hem.

Ett lite kortare kapitel men det var inget specielt som hände ;) 

We Will Always Be Togheter - Only you

Tidigare
"Nice to meet you guys I'm Lucie and that's my lovley friend Emeli" sa Lucie och jag log.
"Lucie darling you are famous everyone know's about you" sa Brent lite bitchigt.Lucie vart inte glad över det men log tillbaka.
"What we are intrested in is you Emeli,how old are you?" frågade dom mig och jag kollade snabbt på Lucie som blev en aning ledsen.
"Old enought to know that you to are jerks and that I don't want anything to do with you guys!" sa jag och ställde mig upp. Lucie ställde sig upp med.
"Where are you going?" frågade Nick.
"Away from the smell that you guys broght to us!" sa Lucie riktigt bitchigt och sen tog vi våra påsar och gick ut från starbucks.Killarna kollade förtvivlat på varandra och lucktade på varandra.
"Did you see ther faces?!" var det första Lucie sa när vi kom ut.
"Yes! And that was so fun!" sa jag lika uppspelt och det var det ända vi prata om på vägen hem.
Jag tänkte ut och festa som vanligt. Jag hade precis duschat och jag stog i min walk in closet och kollar igenom alla mina klänningar. Det var ett svårt val. Jag tog fram två klänningar som jag gillar men jag vet inte vilken jag skulle ta. Jag gick till Emeli's rum och hon satt på sin säng med en gitarr och spela på den. 
"Emeli?" sa jag och hon ryckte till. Jag skratta åt henne. Hon såg så rolig ut.
"Don't ever scare me like that again" sa hon surt och jag bara skratta mer. 
"But anyway should I wear this on or this on?" fråga jag henne och höll upp klänningarna. Vanligt vis så skulle jag inte ha frågat någon om vad jag ska ha på mig men det är annorlunda med Emeli. Jag började tänka på våra gamla tjejkvällar. Dom var roliga. Det var länge sedan vi hade en tjejkväll. Jag var inte lika sugen på att festa längre. 
"You should wear that one" sa Emeli och peka på den ena. 
"It dosen't matter anymore" sa jag och log.
"What? Why?" sa hon förvirrat. 
"Because... WE ARE GONNA HAVE A GIRLS NIGHT!" sa jag uppspelt och Emeli sken upp. Jag gick till mitt rum och så tog jag på mig ett par mjukisbyxor, ett linne och en kofta. Jag satte upp mitt hår i en bulle. Jag kände hur rök suget tog över mig. Jag leta fram en cigg och en tändare. Jag gick ut till min balkong och så tände jag på ciggen sen tåg jag ett bloss. Jag vet att rökning inte är bra för än och sånt men jag kan inte sluta. Jag vill att så få personer som möjligt ska veta att jag röker. Jag tror inte att Emeli vet om det. Jag hade inte tänkt att berätta heller.
"You smoke too??" sa Emeli upprörd och jag vände mig om. Hon såg besviket på mig. 
"Emeli..." sa jag 
"No I thought you knew better then to smoke Lucie" sa hon och gick där ifrån. Jag stog kvar mållös. Det är därför jag inte vill att någon ska veta... Jag kolla på cigaretten i min hand. Jag släckte den. Jag gick in till mitt rum och sprutade på parfym så jag inte skulle lukta så mycket rök. Jag gick till Emeli's rum och jag hörde utefrån att hon grät... Jag gick in till henne och satte mig på hennes säng. 
"Emeli..." började jag. Jag visste inte vad jag skulle säga. 
"I'm fine, so can you go now?" sa hon och jag visste på långa vägar att hon inte var okej. 
"Then why are you crying?" sa jag och krama om henne. 
"In my hole life I have always looked up to you and I have always wanted to look like you but now it feels like I don't even know you anymore" sa hon. Det hon sa var sant. Jag känner knappt mig själv längre. 
"I'm sorry, I'm so, so, so sorry" sa jag och krama henne hårdare. 
"I will make it up to you... I will try to quit smoking for you" sa jag
"No you shouldn't do this for me, you should do it for you and only you" sa hon och torka sina tårar. Vi log mot varandra. 
"Now we are gonna look at some movies and just have a ordinary girls night" sa jag och Emeli nicka och så gick vi ner till köket och plocka fram så mycket god saker som vi hade. Vi satte på en film och så började vi äta av allt.
Vi satte oss ner i soffan och började kolla på the holiday som Lucie älskade. När filmen var slut så kolla vi på varandra. 
"Are we gonna watch another movie or?..." fråga jag 
"Ehmm... I don't know, I'm too tired to changed" sa Lucie. Hon börjar likna mer och mer som hon var förr och jag kan säga att jag gillar henne mer som hon var förr. 
"Me too" sa jag och vi båda skratta åt oss själva. 
"What have you been doing in two years?" fråga Lucie mig. 
"Well not so much but..." sa jag lite fundersamt och undra ska jag berätta att jag sjunger?
"Tell me please!" sa Lucie och jag blev tyst.
"Or show me it's your choise" sa hon och jag tänkte igenom vilken sång jag skulle sjunga på.
 
I never thought that you would be the one to hold my heart
But you came around and you knocked me off the ground from the start

You put your arms around me
And I believe that it's easier for you to let me go
You put your arms around me and I'm home
 
Jag avslutade meningen och Lucie kollade chockat på mig.
"Was I so bad?" nu började jag undra.
"No, it was so beautiful!" sa hon och jag fick ett leende på mina läppar.
"Thanks you are actually the first one that knows about this" sa jag.
"No way!" utbrast hon.
"Yes you are!" sa jag och kollade på klockan.
"It's late should we go to sleep?" frågade jag och hon nickade. Hon gick till sig och jag gick till mig. Jag tog på mig min pyjamas och gick och borsta tänderna och torka bort allt smink. Sen satte jag upp mitt hår till en bulle och somna ganska snabbt när jag gick och la mig. 

Kapitel 1! Vi kommer lägga ut delar varanan dag ibland varje dag beroende på om vi hinner!

We Will Always Be Togheter Pilot

Jag satte mig ner vid mitt skrivbord. Jag tog fram min dagbok och en penna. Ni kanske tänker varför skriver en tjej som jag dagbok men det är skönt och jag har ingen att prata mina känslor med så jag skriver dom istället. Jag tog ett andetag sen började jag skriva. 
Kära dagbok idag har jag bara varit mig själv och någon gillade mig faktiskt. Fast jag vill inte visa mig själv för någon. Dom kommer säkert tro att jag är en svag, ömtålig tjej som inte klarar något. Fast det är jag inerst inne. Det har tagit år för mig att försöka få bort henne men det går inte har jag insätt så jag döljer henne istället. Det känns skönt att jag inte är ensam längre. Emeli flytta in till mig. Jag har saknat henne... mycket. Jag har förändras mycket sen vi senast sågs och hon med fast hon på ett bättre sätt förstås. Hon är en vacker tjej, det är konstigt att hon inte har en pojkvän. I för sig så är det lite konstigt att jag inte heller har en pojkvän men jag är inte redo för ett förhållande. Jag önskar att jag hade fler personer i mitt liv som älskar mig... Jag tror inte att det finns någon som älskar mig. Mina föräldrar är trötta på mig för att jag dricker och röker, mina släktingar pratar jag inte med och jag har inte riktigt några riktiga vänner i mitt liv och aldraig haft för utom Emeli. Jag tror inte att Emeli vill veta av mig. Hon tror säkert att jag är någon bortkämd liten bitch som kan få allt på grund av sin kropp som alla andra. Ärligt talat så orkar jag inte ändra deras uppfattning om mig. Jag orkar inte med livet. Det skulle säkert inte vara någon som bryr sig om jag skulle ta självmord... Jag vet faktiskt inte varför jag ville skriva det här men jag vill bara få ut det. Den ända andledningen som är för att jag beter mig såhär är pågrund av en kille... och en grupp med tjejer som beter sig som jag gör idag. Jag vill inte gå in på det idag allt är redan för jobbigt... Jag vill ändra på mig... Det kommer jag knappast att göra men jag kan i alla falla sluta vara bitchig mot Emeli vi ska ju trots allt bo tillsammans. 

Jag stängde min dagbok och sen gömde jag den på ett hemligt ställe så ingen skulle få för sig att läsa den. Jag la mig i min säng. Jag kunde inte hålla det längre. Jag började gråta. Jag ville inte gråta för högt så Emeli skulle höra. Jag somna efter ett tag. 
Jag vakna av att det luktade pankakor. Jag log för mig själv. Jag stusa upp ur sängen och så sprang jag ner till nedervåningen. När jag kom till köket så såg jag att Emeli stog där och gjorde pankakor. 
"Good morning" sa jag till henne glatt och log. Hon kolla på mig chokat som om det verkligen var jag. 
"Good morning" sa hon tillbaka och kolla mistänktsamt på mig. Jag duka fram allt som vi skulle behöva. Jag kände hur Emeli kollade skumt på mig men jag brydde mig inte. När jag var klar så satte jag mig vid bordet och vänta på pannkakorna. Jag älskar verkligen pankakor asså jag vet inte hur jag ska beskriva mina känslor för pannkakor. Så fort hon la pannkakorna på bordet så tog jag säkert 5 styckna. 
"This is the Lucie I know" sa hon och skratta åt mig men jag var för upptagen med mina pannkakor. När vi var klara med frukosten så bestämde vi oss att gå och shoppa. 
Jag gick upp till mitt rum och tog en snabb dusch. Jag smörjde in mig med min body lotion och sen tog jag på mig ett par shorts med nitar och en topp som hade nitar vid bysten. Jag torkade mitt hår sen så bortsa jag ut det. Jag tog på eyeliner, mascara och läppglans. Jag matchade min outfit med ett spik armband och ett par nit klackskor. Jag kollade mig i spegeln och jag såg ganska bra ut. Jag bara lät mitt hår vara som det är. Jag ett par solglasögon och min väska sen gick jag ner och där stog Emeli och vänta otåligt på mig. 

Jag hade äntligen flyttat in hos Lucie. Vi var bästa vänner när vi var små men sen fick hon en egen lägenhet och vi träffades inte på 2 år. Hon har förendrats mycket. Men jag kommer alltid se henne som tjejen jag lekte kull med och satte uppe med sent på natten och prata hemlisar med. Hon var otroligt fin som hon alltid varit. Hur hon inte har en pojkvänn det förstår jag inte men hon kanske bara inte är redo? Vi skulle hur som helst handla lite kläder nu till min walk in closet. Ja ni hörde rätt Lucie lät mig få en walk in closet! Mitt sovrum är litet vilket min walk in closet är med men jag älskar rumet i alla fall. Det är mysigt men vi ska åka senare och köpa en dubble säng. När vi kom ut träffade värmen mig. Snart skulle det bli kalt närmare om en vecka när skolan börjar. Vi satte oss i hennes svin dyra bli som var riktigt bekväm. Jag skulle själv gärna vilja ha en bil men jag är ju inte Lucie som kan få allt hon pekar på men det är inget som gör henne till snobb bara lite bortskämd. Vi körde ner för Londons gator och till slut stanna vid ett köpcentrum där den första butiken vi gick till var forever 21.
Efter många utprovningar av kläder hittade vi till slut ett par klädningar och tröjor vi ville ha. 
"Hey wanna grab some coffe?" frågade Lucie mig och jag kollade på min högra sida där jag såg starbucks ligga.
"Sure,why not I need a break caring all thes bags!" sa jag och hon log och vi gick in på starbucks. Blickar ricktades mot oss så fort vi gick in i starbucks. Jag vart genast nervös.
"Realax they think you're hot" viskade Lucie till mig och jag skratta lite nervöst innan vi gick till kassan och beställde. 
"What do you want?" frågade Lucie mig.
"A Chai late" sa jag och hon log.
"Two Chai latte please" sa Lucie och flickan i kassan nickade och började göra våra två Chai latte. Snart kom hon tillbaka och räckte oss muggarna.
"14 pound please" sa hon och Lucie drog sitt kredit kort och betalade och vi satte oss ner för att börja dricka våra chai latte. När vi druckit upp och började bara prata kom plötsligt 2 killar fram till oss.
"Hey there!" sa den ena killen med mörkbrunt hår.
"Hi" svarade Luice kort.
"Is there a chance that we could get your and your friend's number?" sa den blonda killen och kollade mot mitt håll och jag log.
"Maybe" svarade Lucie.
"I'm Brent and thats Nick" sa den mörkhåriga killen vid namn Brent och pecka sen på Nick.
"Nice to meet you guys I'm Lucie and that's my lovley friend Emeli" sa Lucie och jag log.
"Lucie darling you are famous everyone know's about you" sa Brent lite bitchigt.Lucie vart inte glad över det men log tillbaka.
"What we are intrested in is you Emeli,how old are you?" frågade dom mig och jag kollade snabbt på Lucie som blev en aning ledsen.
"Old enought to know that you to are jerks and that I don't want anything to do with you guys!" sa jag och ställde mig upp. Lucie ställde sig upp med.
"Where are you going?" frågade Nick.
"Away from the smell that you guys broght to us!" sa Lucie riktigt bitchigt och sen tog vi våra påsar och gick ut från starbucks.Killarna kollade förtvivlat på varandra och lucktade på varandra.
"Did you see ther faces?!" var det första Lucie sa när vi kom ut.
"Yes! And that was so fun!" sa jag lika uppspelt och det var det ända vi prata om på vägen hem.

 Hoppas ni gilla den första delen av den nya novellen! Inläggena kommer se lite kortare ut för att designen är bredare och vi vet att det är problem med att komentera men vi ska fixa det så småning om!

Prolog We Will Always Be Togheter

Lucie Valerie Moore är inget annat än ett rik, bortskämd problem barn. Hon dricker, röker, olika killar varje natt och ibland tar hon droger och är bara 18 år. Hon har en egen lägenhet och hon jobbar som model. Hon har också den perfekta kroppen som alla tjejer drömmer om. Allt förändrades när hon träffade en i One Direction. Han var en av hennes one night stands. Men sen blev han mer än bara det. 

Emeli Isabel Lawson en osäker tjej som har höga drömar i livet. Hon har bra betyg i skolan och vill fram för allt stå på scenen och sjunga men det är nått hon aldrig skulle våga göra in för bublik. Hon blev mobbad i skolan och har därför ett lågt självförtroende. Hon har aldrig haft en pojkvän för hon har alltid sagt till sig själv att hon inte förtjänar någon att hon är för ful. Något som en kille som hon stöte på en gång ändrade. Han fick henne att känna sig som den sötaste,snyggaste och bästa tjejen i hela världen. Men många blev avudsjuka att hon dejtade deras idol och började skicka hat vilket fick henne att sjunka ner till samma självförtroende som hon hade innan hon träffade killen. Hon ville bara försvinna, ut ur hans liv.

Här har ni prologen till den nya novellen lite kortare än vanligt men ni ska få lära känna dom mer i novellen. Vi är tillbaka hopas ni kommer gilla novellen!

Följ min blogg med Bloglovin


Renovering!

Renoverar så desingnen kommer se lite knasig ut under ett tag bara så ni vet //Kram Daria

Snabb kort info!

Vi ska börja skriva igen!
Skrivlusten är tillbaka och vi har saknat att skriva novell kommer mer info sen om den nya novellen!

RSS 2.0