Kapitel 11 - Pizza

Tidigare
"What were you and Louis talking about?" frågade jag henne och hon blev tyst en stund.
"Well...We wont see eachother any more...." sa hon sedan.
"Why?" frågade jag.
"Because...We want the best for you and Harry I mean we would ruin evrerything" sa hon.
"No and besides it's nothing going on betwen me and Harry"
"Yet!" sa Lucie och flinade.
"Everyone thinks that you two guys would make a good couple!" la Lucie till och hon log vänligt mot mig. Jag och Harry...Kanske det skulle vara något men vem är jag gemfört mot alla andra tjejer han kan få....Ingenting...
När vi kom hem från spat åkte Lucie iväg till något möte och jag gick upp på mitt rum. Jag tog min data och satte mig i sängen och öppnade locket. Jag gick in och kollade lite på facebook inte för att jag normalt är en sån person som loggar in på facebook men i detta fal hade jag inget bättre för mig att göra. Jag gick in på mina gamla klasskamratesrs bilder och såg hur alla hade bombat med hur dom saknar sommaren,hatar skolan och framförallt att dom inte är singlar längre. Nästan alla var nu upptagna och själv satt jag här och kollade på deras bilder,statusar och var helt forever alone. Men anledningen att jag är ensam kan nog vara att jag inte vill göra något åt det. Senaste gången jag försökte blev jag full,kunde inte gå på ett tag men pratade och var med Harry i nästan en hel dag. Det var underbart om jag ska vara ärlig. Vi hade så roligt under den tiden även om orsaken vi var med varandra inte var den bästa. Jag helt ensam och full hittad av Harry som tog hem mig till sitt hem över natten. Han sov på soffan undertiden jag fick ta hans säng och Lucie och Louis hade gjort något som jag inte ens vill tänkte på. Men Lucie's liv var så. Hennes killar var one night stands och inget mer. Jag loggade ut och gick in på skype och såg att mina föräldrar var online. Jag ringde upp dom och samtalet började. Det var ungefär en vecka sen jag senast hade pratat med dom.
"Hi honey!" svarade min mamma glatt.
"Hi mum!" svarade jag tillbaka.
"Roger! Emeli is on skype come over here!" roppade min mamma och min pappa kom med i bilden.
"Hi sweetie!" sa han och vinkade glatt mot mig.
"Hi dad!" sa jag och vinkade tillbaka.
"What have you done in London so far?" frågade pappa och jag tänkte genast på festen som jag inte tänker nämna.
"Just been at school and shopping not much really" svarade jag bara kort.
"How's Lucie?" frågade mamma.
"She's fine" 
"Where is she?" frågade mamma oroligt.
"At a meeting she has a jobb" svarade jag lugnt för att lunga ner min mamma. Hon är riktigt överbeskydande ska ni veta.
"Oh but that's great!" sa hon och jag nickade.
"Meet any new friends?" frågade min mamma oroligt.
"Yes" svarade jag glatt och min mamma och pappa kollade med riktigt stora leenden på mig.
"What's the name of the friend or friends?" jag skrattade lite .
"Perrie,Jesy,Leght-Ann and..." jag funderade om jag skulle nämna Harry.
"And who?" frågade mamma.
"Just a boy" svarade jag snabbt och kollade på mig med ett flin.
"The boys name?" frågade mamma snabbt efter.
"Harry...but it's nothing going on between us" svarade jag efter ett tag och min dörr öppnades och in stack Lucie in sitt huvud och la till.
"Yet!" innan hon stängde dörren och gick.
"Mabey Lucie is right huh?" frågade pappa.
"Just stop I call you later bye!" jag ville inte att mamma och pappa skulle ställa mer frågor om Harry och jag tryckte på den röda knappen som avbröt samtalet. Jag stängde ner mitt data lock och Lucie öppnade dörren och kom in.
"Want pizza?" frågade hon och jag nickade och följde efter henne till köket.
 
Jag och Emeli satt vid matbordet och åt pizza. Det var ganska tyst. Lite halv awkward. 
"You know that you and Louis would be a cute couple" sa Emeli lite tyst. Jag började tänka på det. Vi skulle se söta ut. Men det spelar ingen roll. 
"Okay... so?" sa jag 
"I just tought that... You shouldn't ignore each other becuse of me and Harry, I don't even think that something will happend between us and they seem to be good friends" sa hon. 
"It is a reason that it's named one night stand" sa jag kort. 
"If you are gonna keep going like that then you will be alone all your life!" skrek Emeli på mig. 
"I will rather be alone instead with some yerk!" skrek jag tillbaka. Jag började tänka på det som hände i mitt tidigare liv. 
"Every guy isn't a yerk!" skrek hon. Det märktes att hon var upprörd. 
"How many guys have you been with in your life huh!?" skrek jag. Hon skulle aldrig förstå. 
"That dosen't matter!" skrek hon
"Oh so you know everything about guys!? I have been with so many and I can say one thing, every guy is the same!" skrek jag
"No but I don't want you to be alone you hole life!!" 
"I rather want to be alone then raped!" skrek jag sen sprang jag upp till mitt rum och låste dörren så inte Emeli skulle kunna komma in. Jag gick in till mitt badrum och låste den dörren bakom mig också. Jag försökte inte att gråta. Jag tog fram en vodka flaska som jag har gömt in mitt badrum så jag skulle kunna dricka innan jag går och lägger mig. Jag har inte rört den ända sen Emeli kom hit. Den var nästan hel full. Jag tänkte på Emeli... Är det verkligen värt att dricka just nu? Äh jag behöver det. Jag halsa ner drickan. Jag drack inte allt på en gång om ni tror det. Jag la mig i mitt badkar. Innan jag somna så hade jag druckit upp allt. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0