Nu var det måndag och jag och Zayn satt på ett cafe och väntade på att vårt flyg skulle komma. Jag skulle möta mina föreldrar. Jag hade lappen med adressen i min hand. Jag var nervös. Vad skulle dom tycka om mig? Har dom sätt mig i en tidning? Vet dom ens vilka Agnete och Ben (hennes "föreldrar") är? Vad skulle dom tycka om henne...

Flygplanet lyfte och jag hade aldrig varit så här närvös i hela mitt liv.Jag skulle på träffa mina föreldrar. Mina biologiska föreldrar. Zayn kramade om min hand och jag kännde en våg av lättnad skölja över mig. Allting skulle bli bra. Inget att oro sig över. Efter ett somnade jag. Zayn väkte mig och vi var framme. Vi hade adressen och gick och hämtade våra väskor,roppade sedan efter en taxi och sa adressen. Adressen var inte så långt bort i från flygplatsen och vi var framme. En kvinna pekade på mig så fort vi fick ögonkontakt och roppade "Jenna!". En kvinna som såg ut som en äldre variation av mig kom ut ur huset och kom fram till mig och kramade om mig. Jag släppte Zayn's hand och ett par glädjetårar ran ner från min kind. Dom visste vem jag var. 

 

Zayn och jag tog plats vid bordet och maten började serveras i stora lass. Allt från lite bröd till kotleter och annan köttmat. Zayn tog lite kykling på sin talrik medans jag började lasta på med oliver och andra grönsaker. 

"Bonjur!" hördes det från yterdörren och alla svarade där moster Jeva stog. Hon klädde av sig och började hugga in på maten med. Det var jul. Snön yrade utanför fönstret och jag och Zayn firade jul hoss mina föreldrar. Mina biologiska. Mina adoptivföreldrar hade jag brutit kontakten med men fått höra att dom adopterat en ny dotter vilket jag inte brydde mig om längre. Jag hade min egen bror här i Paris. Paskal och han var 14 år gammal. Midagen gick åt fort och pappa utbringade en skål för att jag kom tillbaka till dom. Att vi hade blivit en familj igen. Snart var det dags att öppna presenter och Zayn var först fram med en till mig. Jag öppnade paketet som det låg ett stort papper i. Jag började läsa det högt för alla. 

"Merry Christmas my lovley Allison. When I first saw you I thout this was just a little crush but son I relised I had fall in love when I tasted your lips the first time and now I never want to leave them. Put down the paper" jag gjorde som det stog och där stog Zayn framför mig.Han gick ner på knä och öppnade en ask med en ring. Jag började få glädje tårar.

"Will you marry me?" sa han och jag nickade och började gråta hysteriskt av glädje tårar. Zayn satte ringen på min hand innan han reste sig upp och kramade om mig. Alla applåderade och vi mötes i en pasionerad kyss.

"Alli" sa han tyst.

"Yes"

"You know what they say? It's all about love"

---

Slutet på denna novell